GNÄLLLL
2012-04-12 ▲ 18:37:41
Så himla ledsen. Så himla nedslagen. Så himla låg. Så himla saknig. Så himla svag. Vetintevadjagskagöra. Tänkte gnälla lite på bloggen. Finns ingen snö, kan inte åka snowboard. Saknar Umeå. Saknar Vännäs. Skulle jag varit i norr skulle jag sakna Stockholm. SÅ HIMLA TRÅKIGT ALLTTTTTTT. Tappar kotakten med världen. Suger. Vill bara ha tillbaks min Vännäsfamilj. Vill ha tillbaks ettan. Vill ha tillbaks mina grabbar, min grabb, ciggkvällar på balkonger, tvspelsnätter, vodkadrickande i vinternatten, varma tråkiga eftermiddagar fyllda med skatetittande, nätterna vi bytte sömn mot kramar och skratt. Jävlajävlaskit. Meeeen man kan inte leva i det gamla. Därför ska jag gå ut och ringa lite. Gråta lite. Sakna lite. Sen vara glad forever. Klippa av håret också. Hejdå.
"kom hit och rör om, jag behöver nåt att skriva om"
2012-03-16 ▲ 00:03:18
Alltså. Nu kommer ni tro att jag blivit psyko eller något. MEN BLIR SÅ IRRITERAD. Som vanligt, alltid irriterad över något. Men ser alla som gör slut hela tiden, alla krossade brudar, alla tårar som spills. Ändå läser jag "kom ihåg oss och vad vi brukade vara" blbablabla. VARFÖR? Va? Jag har själv varit där, jag vet. Men det finns antagligen anledningar till att ni inte ska vara tillsammans, till och med när han skiter i dig vill du finnas där för honom. Ge han långfingret och dra. Varför lägga tid på någon som aldrig någonsin kommer lägga ens en tanke på dig? Som är kapabel till att såra dig gång på gång. Ne fuck you säger jag. Det tar slut, det gör allt. Livet tar slut en vacker dag också. Ta vara på det ni har istället, alla fina vänner, det fina vädret, den goda maten, dra ut och festa, dra hem andra, lev livet. Herreguududududud. Det gör jag, och det äger. Mått väldigt bra sen jag släppte allt och drog, det är lite skrämmande. Skrämmande att tänka att han och jag inte kunde vara utan varandra en gång i tiden. Att vi lutade oss mot varandra, var kära. Att jag älskade honom. Helt crazy! Livets gång. Blir arg på mig själv när jag blickar bakåt och tänker på allt jag tagit för HANS skull, hur dåligt jag mått pga HONOM. Skulle aldrig, har inget att säga honom, vägrar att slösa ännu mer tid på honom. Vi hade våran tid, och den tackar jag för. Men nu är det fan bra. Nu är vi främlingar igen och låter det vara så. Jävligt glad att JAG känner så för en gångs skull. Onödigt att må dåligt och hoppas på något som aldrig kommer hända. Det har jag kommit fram till nu. Men man måste gråta, vara på botten för att klättra uppåt. Titta på mig liksom. Inte länge sen jag sov bort livet, grät och knaprade pillz liksom. Allt handlar om inställning. Inte svårare än så. Inte van vid att den där klumpen i magen är borta, det är som att jag letar efter saker som får mig att må dåligt. Blivit så van vid att alltid ha den där tunga känslan i kroppen. DET ÄR KNAS OCH JAG MÅR FAKTISKT BRA FÖR EN GÅNGS SKULL. Stockhom levererar och det är fint. Nu vet ni.
Forgive me first love
2012-03-13 ▲ 01:32:06
Despite my empty mouth the words are in my mind. Please wear that face, the one where you smile.
Forgive me first love, but I'm tired. I need to get away to feel again. Try to understand why.
Please wipe that look out of your eyes, it's bribing me to doubt myself.

Vem svek vem först?
2012-02-12 ▲ 21:41:26
Det är verkligen galet och vridet. Det gick så snabbt, helt galet snabbt.
Såg du när vi försvann? För jag såg ingenting.
Det är som att allt slogs ut, alla sinnen, alla känslor och medvetandet slogs ur balans.
Och när jag vaknade igen var vi borta. Allt vi delat, allt vi någonsin var, var borta.
Men vi kommer inte längre för vi är tillbaks på noll men ingen kommer sörja,
vi har spelat ut vår roll. Vi glömmer hela skiten, det betyder ingenting.
För vi skulle kommit längre men det räckte inte till, vi blev som dom andra.
Här står vi, med hemligheten bakom oss och jag riktar ett långfinger åt sveken.
Det var inte frivilligt jag lämnade plats för någon annan, men inte heller motvilligt.
Det finns en avsmak i min blick och minnet av dig har vittrat sönder.
Min förr så stabila grund av vem du var har rasat, varken du eller jag kommer någonsin kunna bygga upp den igen. Och en del av mig är tacksam för det.
Kvar finns bara en svag doft av det du var.
Jag suger
2012-02-09 ▲ 00:57:32
Världens finaste människor lägger ner tid och energi på mig för att jag ska må bra men jag bara skiter i allt och sårar. Kanske ska gå i livspension eller nåt. Bara sova bort livet och alla val och måsten. Ja bra. Två dagar kvar i skolan, håll det här nu Fanny. Sen helg. Bra helg dessutom. Corona och Scharinska. Hejdåhejdå.
Helvetes natt
2012-02-08 ▲ 01:02:58
Har inte glömt bort, har inte velat.